14 entries categorized "Debattartiklar"

2008.04.15

Anonyma insändare har inte samma tyngd

Följande insändare var införd i HN 2008-04-15
..........

Signaturen”också en Träslövslägebo” har i sin insändare i lördags åsikter både om byggnation i Träslövsläge och mig. Av princip svarar jag aldrig på anonyma insändare eftersom jag vill veta vem jag diskuterar med.

Mest tveksam är jag mot den typ av insändare som skrivs som stöd till vad någon namngiven politiker sagt eller skrivit några dagar innan. Den sortens insändare har oftast också en signatur av typen ”vanlig medborgare” för att verkligen visa att det handlar om en gräsrot som skriver. För mig verkar en sådan insändare direkt hämtat ur de politiska partiernas mediaträning. Om det handlar om detta i det här fallet vet jag självfallet inte, men poängen är ju just att jag som läsare inte vet. Vill signaturen ha ett svar från mig kan hon/han lämpligen ringa mig eller återkomma med en insändare med namn under så ska jag svara.

Självklart ska man ha rätt att skriva anonyma insändare. Skriver man om saker som kan vara känsliga för en själv eller ens närstående är det till och med kanske alldeles nödvändigt att man gör så. Däremot anser jag att den här typen av insändare där man ”bara” tycker något i största allmänhet minskar i tyngd för mig som läsare när man inte vet vem som skrivit det. Tyvärr verkar utvecklingen gå mot allt fler pseudonymer på insändarsidorna vilket jag beklagar.

Själv har aldrig skrivit någon anonym insändare och kommer heller aldrig att göra det. Tycker jag något offentligt vill jag också stå för detta.

2008.04.09

Farliga råd till varbergsborna

Följande debattartikel var införd i HN 2008-04-09
..........
I en lång debattartikel i HN 7/4 hittar den gamle vänsterpartistiske riksdagsmannen Kjell-Erik Karlsson fel på det mesta vad gäller byggnation i dagens Varberg.  Detta står honom självklart fritt att göra, men på en punkt gör han mig orolig och det är när han påstår att man i Varberg kan bygga som man vill och sedan få det prövat i efterhand.

Risken är ju att någon faktiskt tror på vad han säger och gör på det viset. Tänk sedan tanken att man drabbas av straffavgifter och/eller vitesförelägganden. Vad händer då? Kan man skicka räkningen till Kjell-Erik Karlsson?

Självklart ska alla söka bygglov innan man bygger. Det är enda sättet att veta vad man får göra och inte. Har du byggt utan att söka bygglov kan i princip två olika saker hända. Är det du byggt av sådan art att du skulle fått bygglov om du sökt det, kan du få detta i efterskott men du får betala en rejält tilltagen straffavgift för detta.  Har du istället byggt något du inte kan få bygglov för i efterhand blir du först anmodad och sedan vitesförelagd att ta bort det igen. Framför allt det sistnämnda kan, förutom rivningskraven, få mycket stora ekonomiska konsekvenser och jag har svårt att tro att man väljer detta frivilligt som Kjell-Erik påstår.

Detta sätt att hantera bygglov är heller inget speciellt för Varberg utan bara en konsekvens av den lagstiftning alla kommuner i Sverige följer.

När Kjell-Erik Karlsson försöker få det att framstå som något som bara förekommer i Varberg känns det närmast som ett desperat försök att komma in i debatten. Är det kanske vänsterns dystra opinionssiffror som spökar där systerpartierna socialdemokraterna och miljöpartiet haft rejäla framgångar i opinionsundersökningarna efter valet men där motsvarande effekt för vänsterpartiet helt uteblivit?

2006.09.13

Kommer väljarna i Varberg att få vara ifred på valdagen?

I HallandsPosten kunde man för någon vecka sedan läsa om att socialdemokraterna i Halmstad det här valet inte ens tänkte låta väljarna vara ifred på valdagen. Istället tänker man sig att knacka dörr och ringa hem till potentiella väljare även denna dag, för att ”påminna” dom om att gå och rösta.

Frågan är bara – Hur vet man vilka man ska påminna? Det enda sätt jag kan komma på är att S går igenom vallängden från förra valet och kollar vilka som inte röstade då.

S ombudsman talar sedan om att man minsann inte ska agitera för sin politik utan bara för att folk ska gå och rösta. Det låter i och för sig oerhört altruistiskt men ingen kan få mig att tro något annat än att man i första hand väljer att ”påminna” sådana man tror kommer att rösta på S, genom att koncentrera sig på vissa områden eller grupper.

Den självklara slutfrågan blir då – Är detta agerande unikt för Halmstad eller kommer S i ex vis Varberg att använda samma metod på valdagen?

2006.09.06

Breared förtjänar ett centrum

Redan när Brearedsområdet i Varberg planerades tänkte man sig ett torg mitt i området. Då var tanken att det på ena sidan av torget skulle ligga en stadsdelsbutik och på andra skulle det bli en skola och annan kompletterande service. Inget av detta har 15 år senare blivit av. Skolan hamnade istället på Almers och i affärsläget har det trots flera försök aldrig gått att komma till skott med någon intressent.

När nu stadsdelen börjar bli färdig ligger det tänkta centrumläget som ett öppet sår mitt i området. Jag anser inte detta acceptabelt för brearedsbornas del.

I dagarna har man ju på nytt upptäckt att det kanske vore läge att bygga en skola i Breared eftersom Almers skola inte längre har tillgång till någon idrottshall (tidigare på sjukhuset). Vad som händer med detta utredningsuppdrag vet jag i dagsläget inget om, men åtminstone i de skisser jag sett ligger skolan i så fall inte längre vid torget utan längre österut.

Vad gäller att få en ordentlig stadsdelsbutik till området har detta vad jag kan se numera fullständigt omintetgjorts genom att kommunen beslutat att dra igång en planläggning som bl a innehåller en stormarknad omedelbart söder om Breared vid nuvarande järnvägen.

I detta läge anser jag att man måste tänkta om. En tanke kan vara att ändra detaljplanen så att man istället kan bygga bostäder även runt torget, men då bostäder som innehåller lokaler för butiker och service i bottenvåningen. Dessa kan t ex innehålla en mindre servicebutik och annan lokal service.

Brearedsborna har lika väl som de boende i andra större stadsdelar rätt att kunna kompletteringshandla, lämnat in tipset, köpa en sallad eller klippa sig på hemmaplan.

2006.09.01

Vad menar S i Varberg med Alliansen

Turid Ravlo-Svensson skriver den 30 augusti i svaret på min insändare 28 augusti, att det minsann inte finns någon vänsterallians och det är ju precis detta problem jag pekar på dvs att oppositionen visar enighet medan det nuvarande regeringsunderlaget spretar åt alla håll.

Det är intressant att det är just Turid som svarar eftersom hon som valledare för s i Varberg säkerligen ligger bakom de ständigt återkommande annonserna där s jämför sig med "alliansen" vilka det nu är.

Är det de fyra allianspartierna på riksplanet eller de fem partierna som ingår i den nuvarande majoriteten i Varberg? För säkerhets skull lägger man in ett litet frågetecken efter varje påstående om alliansen som ett alibi för att man inte vet vad man pratar om.

Det intressanta med dessa annonser är att man lika gärna kunde sätta frågetecknet efter påståendet från s.
Ska man jämföra ett regeringsalternativ borde man självklart jämföra med det andra och det kan man inte eftersom man inte har något organiserat samarbete på vänsterkanten. I och för sig kan jag väl förstå s motvilja mot detta efter att ha lyssnat på utfrågningen av Lars Ohly i tv.

Stefan Stenberg (c)

2006.08.29

När får vi se vänsterkartellens alternativ

Den 23 augusti redovisade den borgerliga alliansen sin valplattform där man på ett antal områden redovisar en gemensam politik man går till val på. Att en opposition på det sättet går fram med en gemensam plattform måste vara unikt.

Den självklara frågan blir nu: När får vi se vänsterkartellens motsvarighet?

Ska väljarna kunna ta ställning på ett vettigt sätt i valet måste man rimligen veta om det blir s, v eller mp:s politik som kommer att gälla i de frågor man är intresserad av.

2006.06.27

Typiskt exempel på valtaktik


Replik till Kjell Jäverbo i HN den 22/6.

Kjell fortsätter i sitt svar att propagera för en andra ishall i Varberg och det måste han självfallet göra eftersom det är en socialdemokratisk valfråga. Men tänk tanken att den ishall vi redan har i kommunen hade legat i stan och inte i Veddige. Är det någon som läser detta som tror att s då hade pratat om behovet av ytterligare en ishall?

I verkligheten är detta självfallet ett typexempel på den klassiska socialdemokratiska valtaktik som vi länge sett på alla nivåer dvs att lova att bygga något på ett ställe där man tror sig ha många väljare. Vad gäller svaret på mina frågor är det högst symptomatiskt att han nämner en investeringskostnad på 18 - 30 miljoner men att driftskostnaderna avgörs senare. I och för sig har jag hört bedömningar som ligger mycket högre även vad gäller investeringen, men det som framför allt tynger den kommunala ekonomin i framtiden är säkerligen de årliga driftskostnaderna och om dessa får vi inget veta.

Sedan drar Kjell slutsatsen att alla som inte tycker precis som s inte satsar på ungdomarna. Ett sådant påstående finns det ingen anledning att ens bemöta, för Kjell kan väl ändå inte mena att alla ungdomar spelar ishockey?

Vad bör vi då göra istället? Först och främst får vi ju se om vi överhuvudtaget har pengarna. Om vi har det måste självfallet en sådan här investering ställas mot övriga behov i kommunen och då inte bara inom den här sektorn, utan i hela den kommunala verksamheten. Skulle det efter en sådan bedömning visa sig att vi har nya pengar att satsa inom den här sektorn de kommande åren, skulle jag personligen exempelvis prioritera vettiga gymnastik- och idrottslokaler vid alla F - 9-skolor före en sådan här satsning.

Stefan Stenberg (c)

2006.01.18

Krav på bostadsbolaget

I går, tisdag den 17/1, ägnades större delen av tiden i kommunfullmäktige i Varberg åt att debattera svaret på en motion från socialdemokraterna som handlade om att man ville att vårt kommunala bostadsbolag skulle bygga seniorboenden. Tyvärr var motionen så klantigt skriven att det inte gick att tillstyrka den.

Jag har inget emot tanken på seniorboenden, tvärtom är jag positiv till sådana. Tanken med dessa boenden är att man bygger speciella bostäder med någon grad av extra service som gör att de boende har större möjligheter att bo kvar i sin hemmiljö längre när man blir gammal och ”skraltig”. Oftast brukar det handla om s.k. +55-boende dvs man ska vara minst 55 år när man flyttar in.

Däremot blir jag mycket tveksam när man försöker framställa sådana boenden som lösningen på framtidens äldreomsorg. Som jag ser det kommer seniorboendena även på lång sikt inte bli annat än ett komplement i marginalen. Det allt överskuggande flertalet av de äldre kommer även i fortsättningen att bo i ”vanliga” bostäder i villor, bostadsrätter eller hyreslägenheter.

Det viktigaste blir därmed vad vi gör med de redan befintliga bostäderna i kommunen. Inte minst vårt kommunala bostadsbolag har mängder med äldre flerfamiljshus som ex vis saknar hiss, vilket är en av de viktigaste förutsättningarna för att man ska kunna bo kvar längre i sin hemmiljö när man blir äldre.

Det är också säkert så att speciella seniorboenden kräver ett visst underlag för att kunna fungera dvs det är framförallt i stan och de större tätorterna i övrigt (typ Tvååker, Veddige och kanske Bua/Väröbacka) som sådana kan bli aktuella.

På de mindre orterna finns det också behov av fler lägenheter för de som väljer detta, men det måste då handla om hus och lägenheter som fungerar för många samhällsgrupper, eftersom det inte finns underlag för renodlade seniorboenden.

Jag kan tänka mig åtminstone fem olika grupper som efterfrågar dessa lägenheter. En grupp är de som helt enkelt föredrar den här typen av boende och som har helt andra prioriteringar än att sköta hus och trädgård på fritiden. En annan grupp som fortfarande är vanlig på landsbygden är när föräldrarna behöver en lägenhet vid generationsskiftet på gården. En tredje grupp kan var äldre som är fysiskt friska men som kanske känner sig lite otrygga i sitt eget boende och därför flyttar till en lägenhet istället.

En fjärde grupp är ungdomar som vill flytta hemifrån och behöver en lägenhet och den femte gruppen är de som behöver en lägenhet vid en separation eller skilsmässa. Har man barn vill man säkert hitta en lägenhet lokalt som ger barnen en smidig möjlighet att träffa även den förälder som barnen inte bor hos.

I samtliga dessa fall har man behov av att hitta en lägenhet lokalt och ska inte behöva flytta till stan bara för att man inte hittar en lägenhet på den ort där man bor idag. Problemet är vem som ska bygga dessa lägenheter. I de fall det finns privata intressenter som bygger är detta självklart bra, men många mindre företag ser detta som en alldeles för stor risk idag. Skulle det vara så att man inte kan hyra ut alla lägenheter utan någon tidvis står tom kan detta riskera hela företaget.

Vårt kommunala bostadsbolag däremot har idag c:a 5.000 lägenheter. I den jämförelsen blir en enstaka tom lägenhet inga som helst problem. Därför borde vi förmå Bostadsbolaget att bygga lägenheter även på mindre orter vilket man inte alls gör idag.

Slutsatsen av det här resonemanget blir därför att Varbergs kommun framför allt måste förmå sitt bostadsbolag att tillgänglighetsanpassa sina befintliga bostäder och ta sitt ansvar för den framtida tillgången till lägenheter även på mindre orter. Detta är för mig högre prioriterat än att det till varje pris är just det kommunala bostadsbolaget som ska bygga seniorlägenheter, även om jag självfallet inte har något emot att man gör även detta.

2005.11.15

Varberg måste satsa också på orterna öster om E6

Den här debattartikeln var införd i dagens HN
--------------------
I Varberg gjorde vi den första översiktsplanen för hela kommunen 1990. I den gjordes det en s k fördjupning på alla tätorter och kyrkbyar i kommunen där utbyggnadsmöjligheter och annat som är viktigt för ortens utveckling sågs över. Den här typen av planarbete är viktigt inte bara för den fysiska planeringen, den stimulerar också till en allmän lokal diskussion om den egna ortens framtid och utveckling.
   
Därför är det ett stort problem att det på många mindre orter inte gjorts något sedan denna fördjupning togs fram i slutet på 1980-talet. I den nya översiktsplanen som gjordes år 2000 såg man bara över orterna väster om E 6 samt Tvååker och Lindberg. Efter detta har det också gjorts en fördjupning på Veddige men kvar är mängder av samhällen där man bara konstaterar att den gamla planen från 1990 fortfarande gäller. Detta gäller bl a orter som: Åsby, Kungsäter, Karl Gustav, Skällinge, Rolfstorp, Sibbarp, Himle, Hunnestad, Gödestad och Valinge. För ett antal mindre kyrkbyar har man till och med tagit bort den gamla fördjupningen - detta gäller bl a: Sällstorp, Grimmared, Gunnarsjö, Nösslinge, Grimetons kyrkby, Dagsås, Stamnared och Torpa.
   
   Ett argument som ofta dyker upp är att det hänt så lite på dessa orter att det inte behövs någon översyn. Jag tror precis tvärtom, d v s att en översyn av ÖP på en ort stimulerar både kommunen och de boende på orten att ta nya tag och fundera brett över framtiden och utvecklingen. Därför skrev jag en motion till kommunfullmäktige om just detta i våras som inte är besvarad ännu.
   
På de flesta av de orter som jag räknar upp ovan finns det viktiga framtidsfrågor som förtjänar en översyn, i vissa fall handlar det självfallet om problem som ska lösas, men för andra kan det lika gärna vara fråga om att ta vara på och utveckla positiva tendenser.

Några exempel:
- I Åsby finns ett stort dominerande företag som är viktigt inte bara för orten utan för hela kommunen. Hur löser vi i framtiden den konflikt som kan komma mellan företags behov av fortsatt expansion och de boende i området?
- Kungsäter är i den kommunala planeringen tänkt som ett centrum för den östra kommundelen men jag är tveksam till om det fungerar så fullt ut i dag. Jag misstänker att de som bor väster om Kungsäter istället utnyttjar service och liknande på andra orter som man kanske ändå passerar i samband med arbetsresor och liknande.
- I Karl Gustav har skolans vara eller inte vara diskuterats flitigt. Sedan tidigare har man också tappat sin affär. Vad kan man i framtiden göra för att säkerställa att en ort som Karl Gustav ska fortsätta att vara attraktiv för exempel vis barnfamiljer?
- Skällinge känns som en ort där det är stor efterfrågan på hus men där det av någon anledning byggs mycket lite nytt. Vad kan vi göra åt detta?
- Sibbarp känns också som en ort som är attraktiv för många att bo på men de kommunala tomter som finns i samhället går inte åt. Istället byggs det på ren landsbygd. Vad ska man dra för slutsatser av detta inför framtiden?
- I Gödestad diskuteras en flyttning av 153:an (när Vägverket får pengar) och det har också byggts en golfbana i området. Hur påverkar det den framtida planeringen?
   
Vad gäller de kyrkbyar där man helt tagit bort fördjupningen anser jag det fel väg att gå. Flera av dessa förtjänar också en ny fördjupning.
Det finns också helt nya områden som kanske borde vara värda en fördjupning. Ett exempel kan vara Torstorp där området runt golfbanan allt mer får helårsboendekaraktär med de ändrade förutsättningar det innebär.
   
2003 skrev jag en annan motion om att inrätta en landsbygdsutvecklare i Varberg. Detta avslogs men motionenÊ resulterade istället i att man skulle ta fram en utvecklingsstrategi för hela kommunen, precis som man tidigare gjort för innerstaden.
Detta arbete har nu inletts med ett antal uppstartsmöten i Karl Gustav, Tvååker, Bua och nu närmast i Rolfstorp. Också här kan en översyn av fördjupningarna i översiktsplanen vara en viktig del, eftersom en diskussion om hur saker ska se ut och var de ska ligga, enligt min erfarenhet undantagslöst resulterar i en debatt också om samhällsfunktioner, kommunikationer o s v i stort.

Detta är bara några exempel på att det finns viktiga frågor att ta tag i även öster om motorvägen men då måste kommunen prioritera detta arbete högre än i dag.
   
Stefan Stenberg ( c )
ordförande Byggnadsnämnden
 

2005.06.26

Underliga resonemang om Getterön

Svar på Jana Nilssons insändare i HN den 22/6 "Vi vill bevara kusten tillgänglig"

..........
Jana Nilsson har nu senast i en insändare den 22/6 och tidigare också i en lång debattartikel ondgjort sig över hanteringen av detaljplaneändringen på Getterön.

Ändringen går ut på att de boende på Getterön förutom sin tidigare byggrätt på 80m² också ska få bygga 20m² förråd. Det här borde självfallet inte vara något större problem och vad mig anbelangar är det heller inte det. Detta var från början heller inget problem för byggnadsnämnden, det planförslag vi skickade ut på samråd innehöll förrådsmöjlighet för alla.

Sedan gick förslaget för yttrande till kommunstyrelsens arbetsutskott (där Jana själv är med) och då blev det helt plötsligt krångligt. Här kläcktes iden om att vi skulle behandla Getteröborna olika beroende på var på ön de bodde. Detta innebar en fördröjning på flera månader eftersom våra tjänstemän nu måste gå igenom förutsättningarna tomt för tomt i den södra delen innan vi kunde ta fram ett nytt förslag. Observera dock att denna fördröjning beror på kommunstyrelsens arbetsutskott och dess förvaltning och inte på byggnadsnämnden.

Efter utställningen av planen kunde vi konstatera massiva protester mot uppdelningen och bl a vi centerpartister drog då slutsatsen att vi måste ändra planen så att alla återigen fick möjlighet till förråd. Tyvärr gick det inte att få majoritet för detta eftersom några kände sig bundna av KSAU:s tidigare beslut. Den majoriteten fanns däremot i den borgerliga gruppen när frågan kom till kommunstyrelsen. Självklart hade det varit bättre om vi fått denna majoritet redan i byggnadsnämnden men för Getteröborna måste det vara bättre sent än aldrig.

Jag är alldeles övertygad om att man är beredda att vänta några extra månader om man får en plan som ger alla samma möjlighet, istället för att få ett snabbt beslut enligt den modell socialdemokraterna förespråkar.

Sedan för Jana ett för mig obegripligt resonemang om allmänhetens tillgänglighet till kustområdet. Denna påverkas självfallet inte ett skvatt av den här planändringen. Allmänheten har inte på tomtmarken på Getterön att göra oavsett om man har några förråd där eller inte. Det är alltså tomternas storlek och antal och inte byggnaderna som begränsar tillgängligheten för allmänheten och antalet tomter ändras inte på något sätt i planen.

Stefan Stenberg ( c )
ordförande byggnadsnämnden

Här kan du läsa Janas insändare

Länktips

Veckans låt - CD

Veckans låt - DVD

Har du missat dom här?

Googleannons

Så här gör du


  • Klicka på "Comments" och fyll i formuläret om du vill kommentera något inlägg.

    På den här sidan ser du de 30 senaste inläggen. Du hittar fler genom att klicka på resp kategori ovan.

    Inlägg som är mera än 9 månader gamla hittar du genom att klicka på rubriken "ARCHIVES" ovan.